I helgen är det första Advent och jag älskar att plocka fram ljusstakar och adventsstjärnor som lyser upp de mörkaste vintermånaderna.
Kan inte vänta till söndagen den 1:a Advent utan tjuvstartar redan torsdagskvällen innan. Barnasinnet sitter i.
Försöker avskärma mig lite från allt eländes elände som visas i nyheterna på TV och nyhetsklipp.
Det gör ont ända in i själen att se allt hellvete som sker i världen.
Försöker så gott det går att sprida lite positivitet omkring mig. Ibland är inte det heller så lätt men det är ju ändå i sin närmaste omgivning man kan påverka mest.
I juletid försöker jag ge något till de behövande i mitt bostadsområde. Det blir lätt så att man skänker till ändamål mer globalt men det finns många i vårt närområde som behöver en insats.
Man bedrövas av att se hur bidrag missbrukas av vissa element. Det gör att strömmningar som i min värld är rätt skrämmande gynnas hos folk i samhället.
Den stundande Julen, som är en sådan familjeglädje för oss, är en kritisk tidpunkt för många.
Jag är ingen fan av reklam men tycker faktiskt att Systemets reklamsnutt är ganska talande.
Så med detta skrivet får jag försöka återknyta till den positiva känslan.
Se varandra och ta tillvara det goda i livet. Bråka inte om petitesser utan stötta dina nära och kära. Vår uppgift i livet är att söka tillfredsställelse och sprida detsamma till andra. Tiden är för dyrbar för att lägga på negativa saker. Livet är en gåva, använd den på bästa sätt.
Ingen är på topp varje dag men man får bryta ihop och komma igen. Vi människor har fantastiska förmågor. Många ännu oanvända.
Det finns många källor att ösa ur.
Nu får jag avsluta dessa lite blandade tankegångar.
Önskar oss alla en fin adventstid med ljus och framtidstro.
Allt liv börjar med ett frö. Det är vårt jobb att vårda plantan.
