Trevligt besök

Ett trevligt besök avrundade sista dagen i norr.

Två mycket fina bekantskaper från min och vännen Monas Indienresa kom på besök.
Det blev en mysig dag i det vackra sommarvädret.

De hade med så fina och tänkvärda gåvor.
Värmer hjärtat.

Sommarminnen

Vistelsen i sommarhuset i Lidträsk, Västerbotten är till ända. Det känns alltid lite sorgligt att åka.
Trots det är det skönt att komma hem till Värmdö också.

Det blev en härlig avskedskväll med våra fina stuggrannar.
Luften var ljummen och kvällssolen underbart vacker.

God mat, gott vin och en Kaffe Karlsson förgyllde också kvällen.

En liten panter höll oss sällskap på bryggan.

Tack för en minnesvärd kväll.

Stughäng

Så har ännu en vecka passerat. Sonen och sonsonen har varit här i stugan åtta dagar. Att följa den lille tvååringens aktiviteter varje dag har varit så mysigt. Nya lärdomar tillkommer på löpande band. Duploklossarna han fick på sin födelsedag och de små minibilarna har varit populära och roat honom långa stunder. Han är helt underbar.
Vissa dagar har solen visat sig och vi har varit på äventyr med den lille.
4H gården på Morö Backe var spännande.

Även Anderstorps fantastiska lekpark blev väldigt populär.

På lördagen kom gossens mamma, sonens sambo med föräldrar.
Vi hade tur med väderleken så grillkväll och uteaktiviteter har varit njutbara. Det var så trevligt att ses.

På söndagen blev det en  rundtur i omgivningarna till mål som hade anknytning till familjen. Vi passerade metropolen Nedre Åbyn där jag växte upp och kunde konstatera att det fortfarande är fint där.
Tyvärr håller huset där Willhelm Peterson Berger bodde en tid på att förfalla. Det är så vackert och jag får alltid nostalgikänslor när jag ser det. När jag växte upp var det blickfånget från köksfönstret i hemmet. På andra sidan den lilla Hampsjön tronade den pampiga byggnaden.
Det fanns länge en lanthandel där. Jag minns med nöje den rökta korven från Bastuträsk som såldes bara i den affären.

Lunchpausen på Ostens hus i Burträsk där Västerbottensosten/
Burträskosten tillverkas var trevlig och intressant. Pajen med nämnda ost och skinka var utsökt. Lite gott tilltugg till kvällen införskaffades också.

På söndag eftermiddagen plockades lite blåbär i riset vid stugan. Det gick rätt bra att se vilka som stoppat det mesta i munnen.

På måndagen åkte alla hem mot söder och det blev väldigt tyst i huset.
Kvällen är vacker men sval.

Stugan i Lidträsket

Så är vi tillbaka i sommarhuset.
Dotter med familj har stannat ett par dagar efter vår gemensamma roadtrip i norra Sverige.

När de åkt hem kom sonen och sonsonen och några dagar senare hans sambo och hennes familj.
Vilken lycka!
Maken och jag är överens om att lyckan ler emot oss just nu. Det är bara att passa på att njuta. Man vet aldrig vad livet har att erbjuda så man ska tillvarata varje fantastisk stund.
Eftersom jag är lite naiv eller snarare bejakar mitt inre barnasinne njuter jag av det vackra och positiva omkring mig.
Om man ska vänta bara på det storslagna kan man få längta länge.
Personligen känner jag passion för livet. Det finns så mycket att göra och glädjas åt. "Varför ska man gå i lera och sörja när man kan ha det glatt?" Eller var det tvärt om? Skit samma, jag föredrar glädjen.

Just nu är det familjen i fokus och det kommer alltid att vara så men man ska inte glömma allt annat som finns omkring en heller. Allt hänger ihop. Både i vår egen lilla värld och i det stora " Alltet.,"

Födelsedag

Det har varit härliga sommardagar trots det typiskt svenska sommarvädret.

Vi har haft härliga norrlandsturnedagar med dottern och hennes familj och upplevt många fina möten. Det lilla barnbarnet, nio månader gammal, började krypa på riktigt fjärde juli. Härligt att få uppleva dessa framsteg.

Idag , fredag, åkte de söderut till nästa anhalt hos gossens farmor. Son och sonson kom till oss i stugan idag och avlöste. Skönt, för det blir väldigt tyst annars när alla har åkt.
Resten av sonens familj kommer nästa helg. Det blir trevligt.
Vi fick ha glädjen att fira gossen  på hans 2 åriga födelsedag hos oss idag. Det blev våffeltårta med grädde och jordgubbar. Det föll den goa lilla killen i smaken.

Sedan var det förstås dags för lite presenter.
Duplo och ett pussel fick det bli och det höll honom sysselsatt hela dagen. Tur det för regnet stod som spön i backen.
Den lille är en fena på att bygga med duplo. En liten helikopter fixade han på egen hand. Farfar som vilade lite hejade på.

Det var en trött men glad liten hjälte som sedermera mötte John Blund.

Solen har lyst med sin frånvaro men på kvällen kämpade den och molnen om vem som skulle vinna kampen om morgondagens väder.
Resultatet blev en lite mystisk men väldigt harmonisk himmel.

Efter middagen hejade vi på svenska damlandslaget i fotboll. Dom knep bronsplatsen i VM. Bra kämpat!

Sedan blev det bastubad och snabbdopp i sjön.
Den visade upp minst sju nyanser av grått.

I morgon är en annan dag.

Norrlandsturné

Vilket härligt land vi har!

Vår resa till Norrbotten utgick från sommarhuset vid Lidträsket utanför Skellefteå.
Dotter med familj är med på resan. Det är några år sedan hon träffat släkten där uppe. För hennes sambo och lille son är det premiär.
Första anhalten blev Luleå där mat inmundigades på restaurangen på ICA Maxi innan vi handlade lite saker som behövdes för livets nödtorft.
Sedan passerades Kalix, Sangis och några mindre orter innan vi nådde slutmålet för dagen.

Vackra Korpikylä visade upp sitt soligaste ansikte vid vår ankomst. Den här gången hade vi bokat rum på B&B Harjugården. Det ligger ett stenkast från svägerskans och svågerns hus, makens forna barndomshem.
Deras utsikt över Torne älv och över till finska sidan går inte av för hackor. Jag kan aldrig se mig mätt på den.

På tal om mätt, ökar mitt midjeomfång alltid med fem centimeter varje gång jag hälsar på. Kan det möjligen vara svägerskans goda mat som orsakar fenomenet?

Dag två åkte vi och Gunvor, svägerskan, till Luppioberget. Tomteberget.

Där njöt vi av en vidunderlig utsikt och fantastisk mat i Restaurang Utsikt. Soppan på skogssvamp var formidabel, Halloumiburgaren och Halloumisalladen likaså. Gunvor och jag avrundade måltiden med tryffel med lingon och granrissmak. Det ni!

Åter till utsikten.
Lugnet och den vackra naturen gör en nästan andlös.

På hemvägen stannade vi till vid Matkakoski, en fors i Torneälven där många bybor liksom flera entusiaster från olika länder fiskar lax. Att följa fiskarnas arbete är som ett skådespel. När någon får lax på kroken ropar han "gallo" högt och ljudligt. Då måste övriga fiskare hålla sig undan medan den lyckosamme spriger efter den steniga strandkanten för att trötta ut fångsten och kunna bärga den. Fisken kan väga allt från fem till tretton kilo.

Vi hade glädjen att få del av svågrarnas fiskelycka och ta med härlig, nyfångad lax när vi åkte hem. Guld värt!!!

Dagen avslutades med grillkväll och härlig samvaro med kära släktingar. Det är alltid lika roligt att träffas. De minsta familjemedlemmarna, snart tre år, nio månader och fem månader deltog tappert innan John Blund kom på besök.

Kan man ha det bättre än så?

På väg till vårt nattliga tjäll njöt vi av dessa miljöer.

Tur att nån höll koll på att vi kom hem ordentligt.

Den tredje dagen var det dags att ta farväl och åka vidare.
Vi stannade vid Kukkolaforsen, njöt av den fantastiska kraften i älven och åt en väldigt god buffé bestående av allsköns fisk, kött och olika tillbehör.

Sedan gick färden vidare till maken Åkes storasyster och hennes make i Boden. Så roligt att träffa dom också. Ännu en fantastisk middag och gott fika intogs under glatt samspråk. Deras vackra trädgård sprakade av färg i solen. Lilleman hade det också mysigt.
När kvällen kom checkade vi in på Elite stadshotell i Luleå. Det blev "a room with a view."

Frukosten på hotellet blev en hit.
Lilleman fick våfflor och blev så lycklig.

Så blev det dags att besöka Åkes lillasyster i Luleå.
Alltid ett kärt möte. Det blev en väldigt trevlig dag.
Ännu en fantastisk "matmamma."
Vi fick suveränt tillagad mat och gofika även nu. Trots all god traktering är samvaron det allra viktigaste.
Vilken underbar resa vi har haft.
Stort tack till alla!